Malin Espersson
Universitetslektor
Yrkesverksammas konstruktioner av asylsökande ungdomar
Författare
Summary, in Swedish
I det här papret undersöker jag vilka föreställningar om etnicitet och kön som professionella yrkesgrupper (lärare, boendecoacher, socialsekreterare, barn- och ungdomshandläggare) ger uttryck för i sitt arbete med asylsökande ungdomar. Jag undersöker också hur detta präglar deras arbete med ungdomarna och konsekvenserna av detta. Ungdomarna, samtliga pojkar och analfabeter, deltar i språkintroduktion på en gymnasieskola i Helsingborg och de flesta bor på något av stadens HVB-hem. Samtliga ungdomar är deltagare i ett förvaltningsövergripande integrationsprojekt som drivs av FoU Helsingborg, vars syfte är att ”genom förvaltningsövergripande samverkan, brukardeltagande och stöd i forskning skapa förutsättningar för unga analfabeter att bli aktiva samhällsmedborgare och integrerade i Helsingborg”.
De yrkesverksamma kring ungdomarna är till största del svenskfödda kvinnor med universitetsutbildning och de har arbetat med ungdomarna i allt från några månader till flera år. Materialet utgörs av tre dialogmöten i tvärgrupper med de professionella och intervjuer med lärare och boendecoacher. Syftet med dessa samtal har varit att dels skapa en förståelse för hur de professionella beskriver och uppfattar ungdomarnas vardag i skola och boende, dels hur de professionella arbetar med och förhåller sig till ungdomarna.
Några av de föreställningar som identifieras i en tidig analys är en ”bristdiskurs” och en ”hjälpardiskurs” genom vilka ungdomarna konstrueras som otillräckliga genom avsaknaden av skolgång, handlingskraft och språk. De anses därför behöva hjälp för att lära sig svenska och att förstå det svenska skolsystemet och samhället – en hjälp som möjligen riskerar att dölja andra behov och därmed begränsa ungdomarnas möjligheter och handlingskraft.
De yrkesverksamma kring ungdomarna är till största del svenskfödda kvinnor med universitetsutbildning och de har arbetat med ungdomarna i allt från några månader till flera år. Materialet utgörs av tre dialogmöten i tvärgrupper med de professionella och intervjuer med lärare och boendecoacher. Syftet med dessa samtal har varit att dels skapa en förståelse för hur de professionella beskriver och uppfattar ungdomarnas vardag i skola och boende, dels hur de professionella arbetar med och förhåller sig till ungdomarna.
Några av de föreställningar som identifieras i en tidig analys är en ”bristdiskurs” och en ”hjälpardiskurs” genom vilka ungdomarna konstrueras som otillräckliga genom avsaknaden av skolgång, handlingskraft och språk. De anses därför behöva hjälp för att lära sig svenska och att förstå det svenska skolsystemet och samhället – en hjälp som möjligen riskerar att dölja andra behov och därmed begränsa ungdomarnas möjligheter och handlingskraft.
Avdelning/ar
- Institutionen för tjänstevetenskap
Publiceringsår
2017-02-16
Språk
Svenska
Dokumenttyp
Konferensbidrag: abstract
Ämne
- Gender Studies
Conference name
Genus i profession
Conference date
2017-02-16 - 2017-02-16
Conference place
Malmö, Sweden
Aktiv
Published